Tillbaka
Bekämpning av den nya typen av potatisbladmögel kräver nya metoder
Bekämpning av den nya typen av potatisbladmögel kräver nya metoder
Potatisbladmögel kom till Finland från Centraleuropa 1845 och har sedan dess varit en av de värsta potatissjukdomarna. Den nya mångformiga typen av bladmögel har hittills hållits under kontroll med växtskyddsmedel. I framtiden kommer den även att bekämpas med mer ekologiska metoder.

I sin doktorsavhandling granskade äldre forskare Asko Hannukkala från Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT spridningen och förekomsten av potatisbladmögel samt vilka förändringar sjukdomsalstraren har genomgått från år 1845 fram till idag. 

– Den nuvarande formen av potatisbladmögel är en helt annan sjukdom en den som kom till Finland i mitten av 1800-talet, säger Hannukkala.

På basis av det historiska materialet, som bestod av tidningsartiklar och forskningsrapporter, kom han fram till att den landsomfattande ”potatissjukan” orsakade allvarliga skador några gånger per decennium ända fram till 1980-talet. 

– Bladmöglet framträdde oftast på potatisen i slutet av augusti och orsakade den största skadan genom att förstöra knölarna. Idag är problemet att blasten förstörs i ett tidigt skede, berättar Hannukkala.

Den nya typen av bladmögel fördubblade antalet besprutningar

Under 1983–2011 undersökte Hannukkala hur sjukdomen började och hur epidemierna framskred i MTT:s och Potatisforskningsinstitutet sortprover och genom experiment kring bekämpning av potatisbladmögel samt på olika odlingslotter  och yrkesodlingar. Han hade dessutom tillgång till statistik över försäljningen av bekämpningsmedel och prognosmodeller för att undersöka effekterna av vädret.

På 1990-talet skedde en betydande förändring i arvsmassan i svampen (Phytophthora infestans) som orsakar bladmögel, och samtidigt i hela sjukdomsbilden och bekämpningen av potatisbladmögel. 

– En helt ny bladmögelpopulation med en annorlunda arvsmassa kom till Europa med bladmögeldrabbad potatis från Mexiko. Den spred sig snabbt även i Finland och trängde undan den gamla sjukdomsklonen, förklarar Hannukkala. 

Denna form av potatisbladmögel som förökar sig könligt är mer mångformig i Norden än på andra håll i Europa. De två typerna av bladmögel har olika parningstyper, och när de korsas bildas äggsporer.

– Äggsporerna hamnar i åkerjorden med bladmögeldrabbade växtrester och överlever där i några år. Redan ung potatis som håller på att komma upp kan smittas, beskriver Hannukkala.

Den nya typen av potatisbladmögel har också börjat framträda på åkrarna en månad tidigare, i månadsskiftet juni-juli, vilket har ökat behovet av kemiska bekämpningsbesprutningar. Ännu på 1970-talet räckte det med tre besprutningar i slutet av sommaren för att hålla sjukdomen i schack, men numera behövs en dubbel mängd behandlingar för att uppnå samma resultat.

Potatisodlingen står inför en kulturell förändring

Resistensen mot bekämpningsmedel hos den gamla potatisbladmögelpopulationen började öka redan i slutet av 1980-talet. Kombinerat med ankomsten av den nya formen av bladmögel födde det en boom i att utveckla nya växtskyddsmedel, och idag är resistensproblemen borta. För närvarande håller den omfattande användningen av bekämpningsmedel potatisbladmöglet under kontroll när det gäller traditionell odling. 

Det nya EU-direktivet och lagen om växtskyddsmedel medför dock en minskad användning av växtskyddsmedel och en övergång till integrerad bekämpning. Även handeln och konsumenterna efterfrågar alltmer ekologiskt odlad potatis. Enligt Hannukkala står den finländska potatisodlingskulturen inför en omfattande förändring. 

– Inom en nära framtid måste vi forskare utveckla och marknadsföra praktiskt genomförbara handlingsmodeller för att optimera besprutningarna mot bladmögel. För att minska smittorisken bör man även främja god odlingspraxis såsom god hygien, odling av bladmögeltåliga sorter och växelbruk. Man behöver dock knappast avstå från odling på odlingslotter såsom i Holland.

AFL Asko Hannukkalas doktorsavhandling "History and consequences of migrations, changes in epidemiology and population structure of potato late blight, Phytopthora infestans, in Finland from 1845 to 2011" (Historia och konsekvenser av spridningen av potatisbladmögel (Phytophthora infestans) och dess epidemiologiska och populationsmässiga förändringar från 1845 till 2011) granskas den 4 maj 2012  vid agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Opponent är William Fry vid Cornelluniversitetet i USA och kustos är Jari Valkonen vid Helsingfors universitet.

Ytterligare information: Äldre forskare Asko Hannukkala MTT, tfn 040 7000 606, förnamn.efternamn@mtt.fi


Sidokarta
Rättsligt meddelande
© Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT 2013